Vrickat

Nu har det så hänt. Jag har sytt kläder till Emma. Det där med mönster visade sig att det inte var riktigt min starka sida (än i alla fall) utan det slutade som vanligt. Jag klippte tills jag tyckte det såg vettigt ut. Och ja, lite nöjd är jag nog ändå. Även om det finns många saker som jag skulle gjort annorlunda om jag tänkt efter lite före. Men Emma lät förtjust när hon provade dom halvfärdiga kläderna tidigare idag och det är väl det som är det viktigaste. På tal om Emma så ville hon här om dagen se min pågående virkprojekt och visst fick hon det. Hon la huvudet på sne och tittade mig djupt i ögonen och sa: -”Mamma, det här med vickring är nog inte riktigt din grej.. Det där ser inte alls ut som en matta utan en.. Utan en.. Ja, jag vet inte vad jag ska säga för att inte göra dig ledsen.” Brutalt ärlig, men det är väl så som dom säger, av barn och fyllhundar får man höra sanningen. Men jag är inte den som ger upp i första taget, jag ska ta mig tusan lära mig. Så enkelt är det. Och jag är dessutom helt säker på att mattan lägger till sig när man väl börjar  använda den. Så de så!

CIMG6101 CIMG6094

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s